ellehedlund

Den gråaste veckan i mitt liv har just börjat.

Jag har mest legat på min säng och sörjat.

Ska det vara så här i 10 veckor till?

Det är ingenting jag vill.

Varför åker man till Costa Rica eller in i lumpen

och bara lämnar mig sådär åt slumpen?

Min mamma är snäll och försöker ge mig mat,

men jag är så apatisk så känner inte ens nått hat.

Idag gick jag för första gången ut på länge,

nej inte till ramsta eller vänge.

Jag gick förbi vaksalatorg och kollade om söndagens spya var kvar,

det var den inte som synd var.

Jag satt även en stund på balkongen för att få skymta solen,

men den ville inte skina och det var väldigt kallt på stolen.

När jag kom in slog jag på gunter och började dikta,

i hopp om att mitt hjärta mindre skulle svikta.

Vad gjorde jag för fel?

Jag försökte ju bara vara snel(snäll).

Hoppas ni har det bra men saknar mig med,

nu ska jag gå och med mina kuddar ligga sked.

Ni är dom jag gillar mest,

inget jävla drägg från nån fyllefest,

det är ju bara ni som är bäst!

Vi ses väl i vår...

kram och snyft från Ellinor